Afghanska sovjet kriget påverkan på kalla kriget

  • afghanska sovjet kriget påverkan på kalla kriget
  • Afghanska-sovjetiska kriget
  • Afghanistan sovjet kriget konsekvenser
  • Afghansk-sovjetiska kriget: En djupdykning i Afghanistankriget

    Afghansk-sovjetiska kriget, även känt som Sovjetiska invasionen av Afghanistan eller Afghanistankriget , var en konflikt som präglade talet och talet. Detta krig mellan Sovjetunionen och Afghanistan har haft långtgående konsekvenser för båda länderna och regionen som helhet. I denna artikel kommer vi att titta närmare på hur konflikten uppstod, dess historiska bakgrund och varför Sovjetunionen valde att ingripa militärt i Afghanistan.

    Historisk bakgrund

    Afghanistan har under lång tid varit ett geopolitiskt viktigt område, där olika stormakter har försökt utöva inflytande. Under talet var landet en buffertzon mellan det brittiska imperiet och Tsarryssland, som senare blev Sovjetunionen. Efter avkoloniseringen och under det kalla kriget på talet blev Afghanistan en spelplan för supermakterna.

    Sovjetiska invasionen av Afghanistan

    År beslutade Sovjetunionen att genomföra en militär intervention i Afghanistan för att stödja den kommunistiska regeringen mot olika motståndsgrupper. Det afghanska samhället var splittrat och konflikterna eskalerade snabbt till en fullskalig inbördeskonflikt.

    Varför gick Sovjet in i Afg
  • afghanska sovjet kriget påverkan på kalla kriget
  • Afghansk-sovjetiska kriget

    Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras.
    Motivering: Bland annat innehåller "faktarutan" en mängd icke källbelagda uppgifter, och det finns också motsägelser mellan "faktarutan" och den löpande texten.()
    Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

    Afghansk-sovjetiska kriget pågick mellan och mellan Sovjetunionen (som stödde den marxist-leninistiska regeringen i Afghanistan) och den afghanska islamiska mujahedinrörelsen. [15]Rebellerna stöddes av USA, som såg det som en del av det kalla kriget. [15]Redan år inleddes ett uppror mot den sovjetstödda regeringen som tagit makten. Upproret blev bara förvärrat när Sovjetunionen i december gick in med ett stort antal trupper och ockuperade landet. Som ett resultat av Sovjetunionens sammanbrott, föll regimen i Afghanistan Dessutom utbröt snart ett nytt inbördeskrig mellan de falanger som besegrat Sovjetarmén.

    Förlopp

    [redigera | redigera wikitext]

    Bakgrund och invasion

    [redigera | redigera wikitext]

    TILLBAKABLICKEN: Slutet vid ett krig

    Den 15 månad lämnade dem sista sovjetiska soldaterna Afghanistan men freden uteblev.

    dem sista sovjetiska soldaterna lämnar Afghanistan 15 februari Foto: Leonid Yakutin/AP/TT

    Klockan den 15 februari blev Boris Gromov den sista sovjetiska soldaten som gick över  den afghan-uzbekiska vänskapsbron över vattendrag Amu-Darja. vid banderollerna stod texter vid ryska: ”Ära åt fäderneslandets soldater! Ära åt moderslandets söner!”. en krig plats slut sedan USA samt Sovjet ägde nått ett överenskommelse inom Gèneve. 

    Många tusen sovjetiska soldater och hundratusentals afghanska civila beräknas äga dödats inom det konflikt som ägde inletts inom december nära Sovjets inmarsch i Afghanistan och liksom skapat förödelse och miljoner flyktingar. 

    Sovjets konflikt i Afghanistan var även en kraftmätning i detta kalla kriget. USA, Saudiarabien och sydasiatiskt land gav ifrån ett grundlig militärt samt ekonomiskt stöd till mujahedin, de afghanska grupper vilket bekämpade regeringen i Kabul. Det sovjetiska nederlaget blev en från orsakerna mot att Sovjetunionen upplöstes. 

    Förhoppningarna ifall fred den där februaridagen skulle dock bli kortlivade. Mujahedin-grupperna ägde inga planer på för att ge upp