Profylaktiskt behandling

1. Gastrointestinal kirurgi

Följande riktlinjer för antibiotikaprofylax omfattar både laparoskopisk och öppen bukkirurgi.

Vid allergi mot sulfa ges cefotaxim 1 g i.v.

Esophagus- och duodenal kirurgi

• Infektionsrisk: Ca % utan profylax och ca 5 % med profylax.

• Indikation för profylax: operationer där ovanstående organ ska öppnas eller reseceras. (Otillräckligt vetenskapligt underlag).

• Preparatval:trimetoprim/sulfametoxazol (Eusaprim) 10 ml ägg av anaerobt medel ej nödvändigt om det inte föreligger sjukdom i tunntarmen. Vid sådana tillstånd förändras mikrofloran och anaerobt medel är då indicerat.

Ventrikelkirurgi

• Infektionsrisk: Ca % utan profylax och ca 5 % med profylax. 

• Indikation för profylax: operationer där ovanstående organ ska öppnas eller reseceras (starkt vetenskapligt underlag). 

• Preparatval:trimetoprim/sulfametoxazol (Eusaprim) 10 ml i.v. Tillägg av anaerobt medel ej nödvändigt.

Gallvägskirurgi

• Infektionsrisk: ca 15 % utan profylax och ca % med profylax. 

• Indikation för profylax: Vid öppen eller laparoskopisk teknik behövs inte antibiotikaprofylax för patienter utan riskfaktorer (starkt vetenskapligt underlag). 

• Riskp

  •

  Profylakse (antibiotika til systemisk brug)

  Hensigten med profylaktisk brug af antibiotika er at supplere patientens immunforsvar og fjerne eventuelt tilkomne patogene bakterier. 

  Ulempen ved den profylaktiske anvendelse er imidlertid, at mikrobiota på hud- og slimhinder ændres. De mikroorganismer, som patienten har en vis specifik immunitet over for, udryddes. I stedet selekteres for resistente mikroorganismer, som patienten måske ingen immunitet har over for, og som måske er mere virulente. 

  Profylaktisk brug af antibiotika bør derfor kun anvendes, når effekten heraf er dokumenteret gennem kontrollerede undersøgelser. 

  Antibiotisk profylakse bør kun gives på følgende indikationer: 

  • Peroperativ antibiotikaprofylakse
    Ved operationer, der omfatter bronkier og tarmkanal, ved osteosyntese af komplicerede frakturer, ved indsætning af hofte- og knæledsproteser og ved transplantation på større brandsår, anbefales peroperativ behandling med midler, der er rettet mod den forventede patogene flora. Hensigten er at opnå, at hæmatomer, væskeansamlinger o.l. indeholder baktericide koncentrationer af de anvendte antibiotika over for de bakterier, der kunne være til stede. Dette forudsæ
  • 

  •

  Primärprofylax

  För att primärprofylax ska artikel kostnadseffektivt förutsätts:

  • en hög incidens av VTE
  • att den profylaktiska behandlingen reducerar antalet symtomgivande sjukdomsfall betydligt
  • att den profylaktiska behandlingen medför en låg risk för blödningsbiverkningar.

  Indikation finns till modell vid immobilisering av patienter med cancer, tidigare trombos eller känd koagulationsrubbning. nära större kirurgi är incidensen av VTE ofta så hög för att trombosprofylax bör ges.

  Postoperativ profylax

  Indikationer för postoperativ profylax är främst följande 

  (40)

  :

  • ortopedisk kirurgi nära större fraktur i bäcken/nedre extremitet
  • artroplastik på nedre extremitet
  • laparotomi om patienten är över 40 år
  • reoperation
  • tidigare VTE, utbredda symtomatiska varicer eller känd koagulationsrubbning
  • malignitet
  • fetma (BMI > 30 kg/m2)
  • operationstid > 90 minuter
  • östrogenhaltiga p‍-‍piller
  • graviditet.

  Kompressionsstrumpor är den metod liksom ger minimalt biverkningar, dock den profylaktiska effekten