Galvanisk element med silver och magnesium
•
| Eksperimentet |
2 begergalss
Kobberstrimmel
Sinkstrimmel
2 ledninger
Voltmeter
Trekkpapir (kaffefilter)
Kobbersulfatløsning
Sinksulfatløsning
Kaliumnitratløsning
Dette gjorde vi:
Vi lagde først dem ulike løsningene. Så satte vi kobberstrimelen i kobbersulfatløsningen som utgjør en halvcelle, og sinkstrimelen i sinksulftløsningen som utgjør en annen halvscelle. Deretter tok oss å koblet ledninger fra de 2 strimlene og til voltmeteret. Ledingene skaper en lukket krets samtidig som dem er tillsammans på å måle energien som skapes. Vi la så kaffefilteret som fanns dyppet inom kaliumløsningen såsom fungerte såsom en bro fra detta ene begerglasset til detta andre. Denne broen blir fagelig kalt en saltbro fordi kaffefileteret om oss brukte di dette tilfellet var dyppet i ett saltløsning likt kan lede elektrisk strøm, men denne broen lar allikevel ikke de to halcellene (sink- og kobberløsningene) blande seg. Saltbroen är kapabel også kalles en elektrolytt, en enekl beskrivelse vid elektrolytt er; en løsning som äger løst elektrone
•
Rita upp zinkbleck + ZnSO4 i ett kärl, kopparbleck + CuSO4 i ett kärl bredvid.
- Fråga eleverna, händer det något?
Nej, vi behöver en yttre ledning också!
Rita in en yttre ledning + lampa (X). Fråga eleverna, händer det något? Nej! Varför inte?
Vad krävs det för att det skall bli en ström?
- Det måste finnas rörliga, laddade partiklar.
Finns det rörliga, laddade partiklar?
Det måste vara en sluten krets: De laddade partiklarna samlas inte (gärna) på ett ställe. De måste gå runt.
Hur skall vi lösa detta?
- Sladd från ena bägaren till den andra?
God idé, men de laddade partiklarna (jonerna) i bägaren kan inte vandra genom sladden.
- En sladd som kan transportera joner?
Mycket bra idé!
- Hur skall den vara utformad: En saltbrygga!
Rita in en saltbrygga, fylld med natriumsulfatlösning.
Rita in i vilken riktning elektronerna går (från Zn → Cu).
Rita in i vilken riktning strömmen är definierad att gå (från Cu → Zn).
Rita in minuspol (Zn(s)) och pluspol (Cu(s)).
Mot pluspolen dras de positiva jonerna (katjonerna, Cu2+).
Mot minuspolen dras de negativa jonerna (anjonerna, SO\(_4^{2-}\))
Daniell-elementet
Det vi nu har gjort kallas ett galvaniskt element. Just
•
Metaller – en kort sammanställning
Viktreduktion en viktig parameter, exempelvis inom många områden, såsom transportindustrin, eller vid framställning av handikapphjälpmedel. Vilken eller vilka materialklasser som materialet kan väljas begränsas oftast av krav på beständighet i viss miljö, termiska och elektriska egenskaper, samt seriestorlek och kostnad. Materialvalet avgörs framförallt av kraven på formbarhet, korrosionshärdighet och hållfasthet, men även förmågan att motstå utmattning, krypning, slitage och höga/låga temperaturer. Genom olika kombinationer av material och tillverkningsprocesser kan man uppnå samma funktion via flera olika vägar och till olika kostnad. För att uppnå ett så högt styrka/vikt förhållande som möjligt är det dock önskvärt att använda metaller med låg densitet. För att minimera totalkostnaden behöver man ta i beaktande såväl material och tillverkningskostnad som kostnad i form av underhåll och reparationer.
Aluminium har en densitet på kg/dm3, d.v.s. 1/3 av densiteten för stål, och används frekvent inom transportsektorn, samt till konstruktion och byggnads applikationer, förpackningar, elektriska ledare och maskinutrustning. Besparingar görs inte