Einsteins fältekvationer
•
Einstein field equations
Field-equations in general relativity
In the general theory of relativity, the Einstein field equations (EFE; also known as Einstein's equations) relate the geometry of spacetime to the distribution of matter within it.[1]
The equations were published by Albert Einstein in in the form of a tensor equation[2] which related the local spacetime curvature (expressed by the Einstein tensor) with the local energy, momentum and stress within that spacetime (expressed by the stress–energy tensor).
Analogously to the way that electromagnetic fields are related to the distribution of charges and currents via Maxwell's equations, the EFE relate the spacetime geometry to the distribution of mass–energy, momentum and stress, that is, they determine the metric tensor of spacetime for a given arrangement of stress–energy–momentum in the spacetime. The relationship between the metric tensor and the Einstein tensor allows the EFE to be written as a set of nonlinear partial differential equations when used in this way. The solutions of the EFE are the co
•
Einsteins fältekvationer
Einsteins fältekvationer (EFE) är tio ekvationer i Albert Einsteinallmänna relativitetsteori, som beskriver gravitationen som ett resultat av att rumtiden kröks av materia och energi.[1][2]
Ekvationerna publicerades första gången av Einstein [3] som en tensorekvation, med rumtidens krökning på ena sidan likhetstecknet, och rymdens innehåll av energi och materia på andra sidan.
Einsteins fältekvationer används för att beräkna vilken krökning rumtiden får utifrån det rymden innehåller i form av energi och materia, på ett sätt som liknar hur Maxwells ekvationer används för att beräkna elektromagnetiska fält utifrån rymdens innehåll av laddningar och strömmar.
EFE bevarar energi och rörelsemängd lokalt i rumtiden. Där gravitationsfältet är svagt och all materia rör sig långsamt i förhållande till ljusets hastighet kan EFE reduceras till Newtons gravitationslag som en approximation.[4].
Matematisk form
[redigera | redigera wikitext]Einsteins fältekvationer kan skrivas på formen:[1][2]
där är Riccis krökningstensor, den skalära krökningen, metriktensorn, är den kosmologiska konstanten, Newtons gravitationskonstant, lju
•
Matematikprogrammet
Gästprofessor
Lars Andersson
Professor vid högsta Planck Institute for Gravitational Physics (Albert Einstein Institute) i Potsdam
Nominerad av:
KTH
Lars Andersson existerar för närvarande professor nära Max Planck Institute for Gravitational Physics (Albert Einstein Institute) inom Potsdam, Tyskland. Han kommer, tack vare anslaget ifrån Knut samt Alice Wallenbergs Stiftelse, artikel gästprofessor nära Institutionen på grund av matematik, KTH, Stockholm.
Trots för att Albert Einsteins allmänna fysikens teori snart fyller år år existerar den ännu inte helt utforskad. Teorin beskriver all universums bakgrund och tillväxt, liksom enstaka fenomen inom rymden, vilket till modell svarta hål. Men dem modeller vilket idag används av fysiker gäller bara för vissa speciella förhållanden. För mer allmänna fall saknas detta fortfarande lösningar till Einsteins ekvationer.
Ett sätt att ta sig an problemet existerar att formulera Einsteins ekvationer som en så kallat begynnelsevärdesproblem. detta innebär för att om man kan förklara till modell universums tillåtelse vid ett viss tidpunkt så ger ekvationerna entydigt svar ifall den framtida utvecklingen. Enkla exempel vid detta står redan för att finna inom