Råka kråka korp
•
Råka
Råka (Corvus frugilegus) är en fågel som tillhör kråksläktet inom familjenkråkfåglar. Råkan förekommer i stora delar av palearktiska regionen och har introducerats i Nya Zeeland. Den utmärks av sin långa, spetsiga och något nedåtböjda näbb med det ljusa nakna hudpartiet vid näbbasen och sin metalliskt glänsande svarta fjäderdräkt.
Råkan har ett palearktiskt utbredningsområde och förekommer som häckfågel framförallt i ett bälte som sträcker sig från Irland och Skottland via Centraleuropa genom Centralasien och österut till Kina. Den delas upp i en västlig och en östlig underart. Den är en kulturföljare och föredrar stora jordbruksslätter där den häckar i kolonier men förekommer också lokalt som häckfågel i städer, då framförallt i parker. Den födosöker på marken, på åkrar och utmed vägkanter och är som de flesta kråkfåglar en allätare. Den lever i livslånga monogama förhållanden och blir könsmogen vid två års ålder. Boet byggs av honan men även hanen förser bygget med material. Boet påminner till utseendet om kråkans och kan nyttjas i flera år. Honan ruvar de tre till fyra äggen under 16–20 dagar och matas under denna period av hanen. Ungarna tas sedan om hand av bå
•
Korp
- För andra betydelser, se fågel (olika betydelser).
Korp, dialektalt även ramn (Corvus corax), existerar en massiv, svart kråkfågel. Den återfinns över större delen från norra halvklotet och existerar den maximalt spridda från alla kråkfåglar. Det finns åtta underarter med små variation inom utseende, dock med avgörande genetiska skillnader.
Korpen existerar en från de numeriskt värde största kråkfåglarna, jämte den afrikanska tjocknäbbade korpen, samt troligen den tyngsta från alla tättingar. En adult korp existerar 54–67 centimeter lång samt har en vingspann vid – centimeter. Korpar blir i naturen omkring 10 till 15 år, dock livslängder vid upp mot 40 kalenderår har noterats. Unga fåglar lever ofta i mindre flockar, dock senare inom livet bildar de livslånga par. varenda par försvarar ett revir.
Korpen besitter samexisterat tillsammans människor inom tusentals tid, och besitter i vissa områden varit så lyckad att den betraktas likt ett skadedjur. En sektion av dess framgång beror på dess allsidiga kost. Korpar existerar extremt mångsidiga och opportunistiska när detta gäller för att hitta näringskällor. De livnär sig från as, insekter och matavfall, men även spannmål, små frukter från växter, frukt samt små vilt.
Kråkfåglar besitter i likhet med papegojor veckad hjärnbark vilket ger dem
•
Kråkfåglar
Kråkfåglar (Corvidae) är en familj med fåglar inom ordningentättingar. Familjen består av drygt arter, varav mer än en tredjedel i släktet Corvus med kajor, kråkor och korpar. Kråkfåglarna förekommer över stora delar av världen förutom i södra Sydamerika och på de isbelagda polerna. I Australasien förekommer det dock färre än tio arter. De flesta arter inom familjen är sociala fåglar och flera har i tester uppvisat hög intelligens. Kråkfåglar är medelstora till stora tättingar med kraftiga fötter och näbb, och de ruggar bara en gång per år, till skillnad från merparten tättingar som ruggar två gånger per år. Kråkfåglarna spelar en viktig roll i flera myter och religioner samt inom folktro.
Ursprung och utbredning
[redigera | redigera wikitext]Kråkfåglarna härstammar förmodligen från Australien när kontinenten var mer isolerad än den är idag. När kontinenten närmade sig Eurasien för mellan 20 och 30 miljoner år sedan koloniserade dessa fåglar Asien och en i sammanhanget snabb evolutionär förändring skedde sedan när de fortsatte sin kolonisering av Europa och Amerika. Kråkfåglar förekommer över hela välden förutom i södra Sydamerika och platser nära polerna.