Dela renhjord
•
Var kan jag se renar? Och vad ska jag göra om jag stöter på en ren?
Under ett år i Lappland är det nästan ett mirakel om man INTE lyckas få syn på en ren eftersom dessa djur ofta livnär sig nära vägar och bebyggelse. Det är inte heller helt ovanligt att få syn på ren när man åker skidor. Även om de strövar fritt är de delvis tämjda: halvt tama, halvt vilda. Varje ren du ser i en finsk skog ägs av en renskötare.
I fritt tillstånd är renen alltid i rörelse. De kan byta plats – ett betesområde kan vara över 1 km2 – beroende på årstid och väder. Deras föda består av mer än olika sorters växter. På vintern äter de mest lav.
En ren kan vara nyfiken och försöka komma nära dig, men det är bäst att inte svara på inviten. Enligt finsk lag får man inte störa eller skrämma renen på något sätt. Att till exempel gå nära ett djur för att ta ett foto kan skrämma upp det.
Att hålla dig på avstånd är också bäst för din egen trygghet. Under brunsttiden på hösten vet man inte vad kärlekstrånande rentjurar kan ta sig till. Och se upp när du kör bil – särskilt om du ser en varningsskylt för ren – en renhjord mitt i vägen är inte en ovanlig syn i Lappland. Men oroa dig inte, de vill inte ha skjuts
•
Renskötsel
Renskötsel är för att äga samt kontrollera tama eller halvvilda renar samt att nyttja dem på grund av sin försörjning, exempelvis genom att tillvarata mjölk, animalisk föda och skinn eller genom att nyttja renarna likt drag- alternativt lastdjur alternativt som lockdjur vid vildrensjakt. Renskötsel utövas oftast såsom en areell näring ovan stora områden men är kapabel också bedrivas inom inhägnader.
Renskötsel äger bedrivits inom hundratals, möjligen tusentals tid inom Eurasien och besitter i sen tid införts även mot Nordamerika samt Grönland.
Domesticering och tämjning
[redigera | redigera wikitext]Beteckningen renskötsel består inom själva verket av flera olika sätt att utnyttja renen vilka inneburit olika grader från domesticering.[1]
- Renen används för för att få kött, skinn samt andra slaktprodukter. Djuren behöver inte tämjas, utan detta räcker tillsammans med att dem vänjer sig vid för att människan rör sig inom närheten.[1]
- Renen används som mjölkdjur. Under sommaren hålls renkorna samlade, fångas in samt mjölkas. Detta förutsätter ett betydligt högre grad från tamhet än om renen bara existerar ett slaktdjur.[1]
- Renen används såsom transportdjur. varenda enskild renindivid måste tämjas och vänjas vid för att köras, ridas el
•
Renskiljning
Renskiljning, eller rarkning[1] (samiska: ratket, rar’hket) är proceduren att skilja renarna i en sammanblandad hjord efter de olika ägarna. Den kan vara kombinerad med att ta ut individer till slakt.
Varje sameby samlar ihop renarna inom sitt område. Fjällsamebyarna samlar sina hela renhjordar i fjällen och flyttar sedan med de stora samlade renhjordarna till ett renskiljningsgärde på vägen mot vinterbetesområdet. Skogssamebyarna samlar renarna från sina sommarbetesmarker. En flytt från fjällen kan ta veckor, beroende på väder och vind.
Renskiljningen sker mellan oktober och januari och tiden beror på väderförhållanden. Renarna från fjällen rör sig mot kusten, i renskötseln i Sverige åt sydost, för sitt vinterbete, och på vägen dit sker skiljningen. Renarna räknas också och behandlas mot kormfluga och andra parasiter. Dittills omärkta kalvar märks i öronen.
Hela renhjorden samlas ihop. I renskiljningsgärdet skiljer renskötarna ut sina renar från den stora hjorden till mindre grupper, en grupp för varje sita (siida på nordsamiska, sijdda på lulesamiska och sijte på sydsamiska). En sita består oftast av en familjs, eller några familjers, renar