Uppror ungern
•
Ungernkrisen
I slutet av talet genomförde kommunisterna i Ungern under ledning av Mátyás Rákosi ledning en omvandling av Ungern efter sovjetiskt mönster. Säkerhetspolisen blev den mest sadistiska och avskydda i Östeuropa. Regimens motståndare fängslades; en del avrättades.
Bild: Fortepan adományozó
Upptakten till revolten var avstaliniseringsprocessen som inleddes efter Josef Stalins död.
Ungernkrisens bakgrund
Efter Stalins död och ett allvarligt uppror i Östberlin insåg den sovjetiska ledningen i Moskva att förtrycket och vanstyret i Ungern gått för långt. I juli gjordes Imre Nagy till regeringschef.
Nagy inledde genast en uppmjukning och avstalinisering. Landet blev snabbt det öppnaste och friaste bakom järnridån. Rákosi intrigerade mot Nagy och lyckades få honom avsatt och ersatt med stalinisten Gerö. I oktober följde demonstrationer som snart övergick i rent uppror. Bland annat togs det hämnd på säkerhetspolisen.
Det ungerska kommunistpartiets centralkommitté gjorde Nagy till regeringschef. Han tillkännagav att en rad förändringar skulle ske.
Den ungerska armén försåg upprorsmännen med vapen. De ryska trupperna i landet tycktes vara på väg att dra sig ur
•
De flesta uppror i historien har slagits ner. Så också upproret i Budapest Samtidigt förebådade Ungernupproret stalinismens och Sovjetimperiets fall 35 år senare. Lagom till årsminnet av revolten publicerar nu Bokförläggarna Röda Rummet en nyutgåva av Sture Källbergs klassiska reportagebok Uppror – Budapest .
Författaren Sture Källberg, som då var 28 år, befann sig i Budapest som representant för det svenska kommunistpartiets ungdomsförbund när upproret bröt ut och drogs med i de dramatiska händelserna. Hans skildring är unik på flera sätt. Dels eftersom det är en förstahandskälla där han beskriver utvecklingen utifrån sina egna upplevelser på plats: Massdemonstrationerna framför parlamentet den 23 oktober; hur Stalinstatyn störtades, bildandet av arbetarråden och studenternas revolutionskommitté som ledde gatustriderna mot säkerhetspolisen AVH:s styrkor samt slutligen hur upproret krossades av nyanlända sovjetiska stridsvagnar.
Men Sture Källbergs bok är också viktig genom att den ger en annorlunda bild än den annars förenklade borgerliga historieskrivning som råder i väst, där upproret kort och gott beskrivs som det ungerska folkets kamp mot kommunismen. För, som
•
Den 23 oktober utbröt en uppror mot den från Sovjet insatta kommunistregimen inom Ungern. Liberaliseringarna efter Stalins död, liksom hade öppnat för revolter både inom Östtyskland samt Polen, kom att motivera studenter samt arbetare inom Ungern för att protestera mot regimen.
Upproret ägde inledningsvis vissa framgångar innan det krossades brutalt från sovjetiska trupper när detta sovjetiska ledarskapet bestämde sig för för att agera. Paradoxalt kom upproret att leda till för att Ungern blev det nation i Östeuropa med störst ekonomisk frihet – den s.k. gulaschkommunismen.
I detta del av podden Historia för tillfället samtalar programledaren Urban Lindstedt med Artur Szulc, författare aktuell tillsammans boken Ungernrevolten.
Upproret inleddes den 23 oktober, då studenter och lärda demonstrerade inom Budapest på grund av att kräva en mer demokratisk samt fri politisk och finansiell miljö. Protesterna spred sig snabbt ovan hela landet och började utvecklas mot en allmän strejk. mot slut gick hela landet ut inom strejk, samt regeringen tvingades avgå.
Den nya regeringen likt tog ovan efter för att den gamla hade avgått, under ledning av Imre Nagy, utropade Ungern vilket en fri och självständig stat. Denna utveckling plats emellertid int