Högsätra skola distansundervisning
•
Majoriteten av dem som deltagit i distansutbildning föredrar fysiskt klassrum på grund av bland annat bättre lärande
Vi har frågat Sveriges internetanvändare om dem har deltagit i distansutbildning under pandemin, hur undervisningen har fungerat och ifall de haft tillgång mot den utrustning som krävts.
Skolan är ännu ett enhet där coronapandemin tvingat mot stora omställningar på begränsad tid, ifrån undervisning inom fysiska undervisningsrum till distansundervisning med hjälp av digitala redskap. Folkhälsomyndigheten gjorde bedömningen att små människor och unga drabbas inom lägre utsträckning av covid än fullvuxna personer , och får mildare symptom. Personal liksom arbetar inom skolverksamheter äger heller ej blivit smittade mer än andra yrkesgrupper. Därför avgjorde regeringen för att förskolor samt grundskolor skulle hållas öppna tills vidare.
Gymnasieskolor, högskolor, högskola och ytterligare vuxenutbildning rekommenderade Folkhälsomyndigheten för att stänga ifrån och tillsammans 18 mars , samt därefter bedrevs undervisningen vid distans. 29 maj gick Folkhälsomyndigheten ut med för att de skulle ändra sina rekommendationer ifrån och tillsammans 15 juni, vilket innebar att gymnasieskolor kunde öppna igen ifrån och tillsammans med höstterminen Högskolor, universitet samt mo
•
Så kan skolan dra nytta av pandemins distansundervisning
– Undervisning på distans har inneburit utveckling av nya undervisningsformer och arbetssätt och även om såväl elever som lärare vittnar om att eleverna lär sig bäst i skolan så är den här nya verktygslådan något svensk skola kan dra nytta av framåt. Inte minst för att öka möjligheterna till individanpassning och stöd, säger Katarina Nyström, undervisningsråd på Skolverket.
Stor skillnad gymnasium och högstadium
Minst fyra av fem elever på gymnasiet eller högstadiet har haft distansundervisning under pandemin, men mängden har varierat mellan olika åldrar, enligt en studie från SCB.
På gymnasiet var omfattningen störst under vårterminen Bland gymnasieeleverna som haft undervisning på distans var medianvärdet tolv veckor när tiden räknas samman. Under hösten sjönk det till tre veckor och under vårterminen var medianvärdet sju veckor.
Detta är en stor skillnad mot högstadiet. Under vårterminen hade bara sju procent av eleverna i högstadiet undervisning på distans. Därefter ökade det rejält, under våren var motsvarande andel ungefär 80 procent.
Utmaningar för lärarkår
Trots att Sverige kommer ur pandemin med en ök
•
Distansundervisning
Distansundervisning innebär dels att undervisning inte är bunden till en viss plats till exempel ett klassrum, dels att lärare och elev inte träffas särskilt ofta utan kunskapsöverföringen sker i skriven form och/eller via video/webb-konferenser. Historiskt sett har brevkurser varit det vanligast, men numera är det vanligt att kontakter sker via internet. På grund av denna teknologiska utveckling och implementering av webbaserade portaler och lärplattformar har det blivit både enklare och mer effektivt att studera på distans. Det har lett till att tempot i interaktionen snabbats upp och frågor kan besvaras direkt, man kan ha en personligare kontakt med sin distanslärare osv. [1]
I Sverige har distansundervisningen funnits i över år. Idag är distansundervisning mycket vanligt, främst inom universitet, högskola och annan vuxenutbildning samt på gymnasienivå och inom folkbildningen (folkhögskolor[2] och studieförbund), där man använder begreppet flexibelt lärande. Det man vinner i jämförelse med närlärande är flexibilitet i tid, tempo och rum.
I svensk skollagstiftning för grundskola och gymnasium definieras distansundervisning så, att elev och lär