Hur är dna sammankopplade i baspar

  • hur är dna sammankopplade i baspar
  • Hur är bokstäverna i dna sammankopplade i baspar
  • Beskriv hur bokstäverna dna är sammankopplade i baspar

    • •

    Figur \(\PageIndex{4}\): För att syntetisera de två kedjorna av desoxyribonukleotider under DNA-replikationen kan de inblandade DNA-polymerasenzymerna endast förena fosfatgruppen vid 5&#;-kolet i en ny nukleotid med hydroxylgruppen (OH-gruppen) vid 3&#;-kolet i en nukleotid (figur \(\(\PageIndex{2}\)) som redan finns i kedjan. Den kovalenta bindning som förenar nukleotiderna kallas en fosfodiesterbindning. Varje DNA-sträng har vad som kallas en 5&#;-änd och en 3&#;-änd. Detta innebär att den ena änden av varje DNA-sträng, den s.k. 5&#;-änden, alltid kommer att ha en fosfatgrupp knuten till 5&#;-kolet i den terminala desoxyribonukleotiden (figur \(\(\PageIndex{5}\)). Den andra änden av denna sträng, kallad 3&#;-änden, kommer alltid att ha en hydroxylgrupp (OH) på 3&#;-kolet i dess terminala deoxyribonukleotid.

    Som vi kommer att se i nästa avsnitt fungerar varje föräldrasträng, under DNA-replikationen, som en mall för syntesen av den andra strängen genom komplementär basparning. Komplementär basparning innebär att DNA-nukleotider med basen adenin endast bildar vätebindningar med nukleotider som har basen tymin (A-T). På samma sätt kan nukleotider med basen guanin vätebindas end

    •

    Baspar

    Baspar är par av nukleotidernaadenin (A), cytosin (C), guanin (G) samt tymin (T), som tillsammans bildar DNA.

    Man säger att DNA är enstaka dubbelsträngadmolekyl, kallad dubbelhelix,[1] eftersom dess tydliga sekventiella struktur består från två ihopparade strängar från baspar. Basparen binder komplementärt till varandra genom för att A vid ena strängen föredrar för att binda mot T vid andra. Likaså föredrar G att binda till C, något starkare i den meningen för att det behövs mer energi för för att bryta den bindningen.

    Baspar används ofta som längdenhet för DNA, gärna kortat bp. mot exempel bp, vilket betyder att enstaka DNA-kedja består av baspar. 1&#; baspar utgör en kilobaspar (kb) och 1&#;&#; baspar en megabaspar (Mb).

    I mån av behov från cellen skrivs enstaka bit (en gen) DNA av, vilket även kallas transkription, samt omvandlas inom processen mot mRNA. Strängen mRNA liksom bildats ifrån är komplementär mot detta DNA (sense) som den kopierades ifrån och därmed också nästan identisk tillsammans den komplementära DNA strängen (antisense).

    Protein

    [redigera | redigera wikitext]

    Den slutgiltiga produkten liksom cellen oftast strävar efter är en protein. Kedjan av mRNA, vilket står för messenger RNA,

    •

    Bindningar

    Mellan (deoxy)nukleotiderna i en och samma DNA/RNA-sträng finns kovalenta (fosfoester) bindningar, som håller ihop de enskilda strängarna, och skapar på så vis polymeren av (deox)ynukleotider.

    Och som, Zockimon skrev, finns det även vätebindningar mellan kvävebaserna i DNA, som ger den så kallade basparningen (A:T, G:C).

    Utöver dessa bindningar finns även interaktioner mellan kvävebaserna inom en och samma sträng, fram för allt i DNA (är kvävebasernas positioner är mer "stilla" i och med det finns fler stabiliserande bindningar i dubbelhelixen). Dessa interaktioner varierar lite beroende på hur DNA-dubbelhelixen påverkas (dubbelhelixen kan sträckas lite, pressas ihop lite, böjas lite o.s.v.). Med dessa interaktioner kan DNA :t påverkas, genom att låta nukelotidbaserna och ryggraden "röra sig lite" var och en för sig, och samtidigt binder de till varandra, så  dubbelhelixen kan böjas m.m..

    En av dessa interaktioner är, pi-interkationer, som uppstår mellan kvävebaserna i en och samma sträng av (f.f.a.) DNA. pi-interaktionerna uppstår när kvävebaserna staplas på varandra (inom samma sträng), och vatten m.m. trängs ut. Då hamnar kvävebaserna på varandra likt kort

  • hur är dna sammankopplade i baspar